Brandingenjör

Skriven av David. i kategorin David Fasta

Utbildningen.

För att bli brandingenjör läste Brandingenjörsprogrammet vid Lunds Tekniska Högskola. Det var då en utbildning om 140 poäng (enligt poängberäkning då jag läste, dvs 1 studievecka per poäng), eller tre och ett halvt år.

 

Inom ramen för den utbildningen läser man många olika mindre kurser. Den årskull som jag tillhör (Bi99) har läst följande kurser:
Matematik 16p - Linjär algebra, envariabelanalys och flerdimensionell analys
Fysik 5p - Ellära och gasfysik
Kommunikation för brandingenjörer 3p - Presentationsteknik, retorik, argumentation etc
Ekonomi 5p - Grundläggande företagsekonomi
Allmän kemi 5p
Mekanik 5p - Statik och dynamik
Termodynamik med strömningslära 4p
Statistik med beslutsteori 6p
Värmetransport 2p
Brandkemi med explosioner 5p - grundläggande förbränningskemi och brandteori
Byggnadsmaterial 4p - värme, fukt och materiallära
Konstruktionsteknik 6p - Tillämpad mekanik med fokus på maskinteknisk konstruktion
Abete - Människa - Teknik 3p - Arbetsmiljölära
Släckmedel och släckverkan 4p
Passiva system 3p - Grundläggande byggnadstekniskt brandskydd
Branddynamik 7p - Inomhusbranden med brandförlopp, effektutveckling, rökproduktion, flammodeller etc.
Riskhantering I & II 2x5p - Utsläpp av farliga ämnen, grundläggande riskanalysmetoder och konsekvensberäkningar. Dessutom tillämpning på ett specifikt objekt där en befintlig riskanalys granskades.
Aktiva system 5p - Detektion, ventilation, släcksystem, tryckavlastning etc. Tillämpat på ett specifikt objekt där de befintliga aktiva systemen verifierades
Brandteknisk riskvärdering 5p - Utredning av personsäkerheten vid ett specifikt objekt. Inkluderar brandscenariotänkande, brandförloppsberäkningar, utrymningssimuleringar, organisationssystem etc.
Offentlig organisation och administration 5p - En fördjupad variant på gymnsiets samhällskunskapsundervisning
Samhällsplanering 5p - Fysisk planering av ett specifikt geografiskt område där riskanalys var ett genomgående tema.
Geoteknologi 4p - Grundvattenströmning, ras, skred, grundläggande jordartslära
Problembaserad brandteknisk riskhantering 10p - Avslutande uppsats som motsvarar civilingenjörsutbildningarnas examensarbete. Min handlade om brandförloppsbeskrivningar som beslutsunderlag i kommunal räddningstjänst
Valfri 9p - Kurser väljs efter eget tycke och smak. Jag läste en kurs om arbetsorganisation och förändringsarbete (5p) samt en kurs om geografiska informationssystem (4p).

Efter denna utbildning är man färdig som brandingenjör och har således kompetens (eller kanske mer korrekt: behörighet) att arbeta i yrkeslivet. Vill man dock arbeta med myndighetsutövning och operativ räddningsledning inom kommunal räddningstjänst måste man bygga på med en ettårig vidareutbildning. Det är Räddningsverket som ger en "Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer", RUB. Den utbildningen ges vid Räddningsverkets Centrum för Risk- och Säkerhetsutbildning och dess skola i Revinge utanför Lund. RUB-utbildningen vär när jag läste uppdelad på sex stycken block, eller kursavsnitt:
Block 1 - Skade- och olycksförberedande arbete.
Blocket har följande mål för kursdeltagaren:

Ha kunskaper om lagstiftning, ansvarig myndighet och handläggningsrutiner för att självständigt kunna

genomföra brandsyn

genomföra tillsyn av brandfarlig vara

svara på tillståndsärenden av brandfarlig vara

Se arbetet med kommunens räddningstjänstplan, översiktsplan och detaljplan som ett möjligt styrinstrument, för att förhindra och begränsa brand och andra olyckor

Kunna utforma riskhanteringsarbetet i en kommun

Kunna identifiera byggprocessens olika steg, samt relatera dessa till de roller du skulle kunna få

Förstå sambandet som råder mellan sotnings- och brandskyddsverksamhet

Se sambandet mellan dagens förebyggande brandskydd och brandskyddets historia

Ha fått insikt i betydelsen av skadeförebyggande arbete vid fysisk träning

Ha fått insikt i kostnad-nyttabegreppet inom friskvård

Ha förståelse för betydelsen av information och kommunikation för det skade- och olycksförebyggande arbetet

Ha insikt om interaktionen mellan individ, organisation och samhälle

Ha förståelse för kunskaps- och människosynens betydelse för vuxnas lärande

Förstå grunderna i att undersöka och utvärdera ur ett beteendevetenskapligt perspektiv

Block 2 - Dagligt ledarskap och att leda enkla insatser.
Blocket har följande mål för kursdelagaren:

Ha insikt i och förståelse för komplexiteten i ledarrollen inom räddningstjänsten.

Ha utvecklat en handlingsberedskap för att ta ansvar som ledare.

Ha grundläggande insikt i organisationskulturens betydelse för organisationen och dess medlemmar.

Ha kunskap om hur ett bra samarbetsklimat kan skapas och upprätthållas.

Kunna uppfatta existerande konflikter. Ha en medvetenhet om hur uppkomsten av konfliktsituationer kan förebyggas, samt känna till olika konflikthanteringssätt.

Praktiskt kunna leda enklare insatser.

Kunna välja metoder för räddnings och sjukvårdsåtgärder utifrån de kriterier som påverkar beslut under en insats.

Kunna utnyttja service och stöd från larmcentral/SOS-Alarm under insats.

Kunna samverka med polis och ambulans och veta vilka resurser de har, samt förstå betydelsen av denna samverkan.

Förstå innebörden av beslutsprocessen enligt OBBO-modellen och kunna ”använda” OBBO i enkla situationer.

Ha en insikt i hur målen för ”fys och hälsa” kan tillämpas i hela det yrkesverksamma livet.

Få förståelse för hur mål, motivation och attityd hänger ihop med hur vi mår och presterar.

Ha provat på någon form av konditionsträning i grupp.

Block 3 - Personalutbildning och att leda defensiva insatser.

Blocket har följande mål för kursdeltagaren:

Kunna besluta om åtgärder vid räddningsinsatser där resurserna inledningsvis är otillräckliga och kunna planera för, samt leda insats med förstärkande enheter.

Förstå den taktiska problematiken vid en insats (utifrån skadans omfattning och de resurser som finns till förfogande)

Kunna organisera räddningsinsatser i olika sektorer.

Kunna identifiera risker/faror vid olycka med utsläpp av farligt ämne och fatta beslut om åtgärder.

Kunna samla in information vid en kemikalieolycka, tolka den, och kunna förutse möjliga konsekvenser.

Ha kunskap om hur man skapar gynnsamma förutsättningar för vuxnas lärande.

Kunna planera, genomföra och utvärdera ett personalutbildningstillfälle.

Kunna kritiskt granska, sammanfatta och värdera innehållet i vetenskapliga artiklar.

Kunna använda beteendevetenskapliga databaser vid informationssökning.

Block 4 - Lärande organisation och att leda komplexa insatser.

Blocket har följande mål för kursdeltagaren:

Kunna agera som RL på skadeplats från ledningsfordon utan och med stabsbiträde

Kunna beskriva olika beslutsprocesser

Kunna använda en modell för att utvärdera och följa upp pågående insats

Kunna bedöma och värdera situationer samt förstå den taktiska problematiken i situationen

Förstå betydelsen av insatsplanering som hjälpmedel för utveckling av räddningstjänstens verksamhet

Ha fått insikt i förutsättningarna för lärande och kompetensutveckling i organisationer

Ha kännedom om metoder för att stödja lärande i grupper och organisationer

Block 5 - Stabstjänst och samverkan. Kris och massmedia.

Blocket har följande mål för kursdeltagaren:

Tillägna sig de teoretiska grunderna för att kunna leda räddningsinsatser vid stora, komplicerade och över tid utdragna olyckor där stab etableras

Kunna starta och leda stabsarbete samt bemanna de roller som uppkommer i en stab

Vara orienterad om kommunernas planering och organisation under höjd beredskap

Tillägna sig en grund för att kunna planera och utveckla samverkan

Kunna förmedla viktig och korrekt information till andra myndigheter och andra till allmänheten (via media)

Ha en övergripande kunskap om svenska mediaförhållanden

Ha fått praktisk träning i att bemöta massmedias representanter

Ha fått en grundläggande förståelse för mänskligt beteende i kris, för att kunna bemöta krisreaktioner såväl hos egen personal som hos andra personer

Känna till samhällets resurser vid krishantering och hur dessa kan aktiveras

Ha fått en fördjupad kunskap i användandet av vetenskapliga undersökningsmetoder, samt en inblick i teorierna bakom dessa

Block 6 - Efter insats. Utveckling av räddningstjänsten.

Blocket har följande mål för kursdeltagaren:

Ha grundläggande kunskaper om organisationsutveckling

Tillägna sig förutsättningar för att kunna delta i och leda utvecklingen av verksamheten vid kommunal räddningstjänst på loka och regional nivå

Kunna planera, genomföra, rapportera och kommunicera empiriska undersökningar

Förvärva en grund för att kunna utveckla och genomföra analys av räddningsinsatser och kunna utvärdera operativ verksamhet

Ha grundläggande kunskaper om restvärdesräddning

Ha grundläggande kunskaper om brandutredningar

Efter att ha genomgått denna totalt fyra och ett halvt år långa utbildningen är man redo för att börja arbeta inom en kommunal räddningstjänst. Det är vad jag påbörjade efter årsskiftet 2003/2004. Jag började då på räddningstjänsten i Jönköpings kommun.

Yrkesutövning i kommunal räddningstjänst

Mitt jobb i Jönköping var initialt en projektanställning på två och ett halvt år. Sedan övergick den i ett vikariat. Sedan blev jag tillsvidareanställd, vilket kändes som ett erkännande och framför allt gav det någon form av trygghet. Arbetsuppgifterna var, som för alla brandingenjörer i Jönköping, inte helt definierade men enligt anställningsavtalet skall jag "utföra arbetsuppgifter inom Räddningstjänstens område". Det innebär alltså i praktiken att jag kan göra i princip vad som helst.
Som arbetsfördelningen såg ut innan jag avslutade min tjänst i Jönköping var det ungefär såhär:
20% av min tjänst förvaltade jag radiokommunikationssystemet Rakel inom kommunerna i Jönköpings län främst vad gällde räddningstjänst men också införande i övrig kommunal verksamhet.
40% av min tjänst var kopplat till min roll som operativ brandingenjör, dvs räddningsinsatser och uppföljning av och övning inför dessa. De sista månaderna i rollen som inre befäl.
30% av min tjänst gick åt till övriga arbetsuppgifter inom förvaltningen vilket bl.a. innebär att vara systemansvarig för förvaltningens IT-stödsystem, Daedalos. Det handlar om såväl systemunderhåll som användarutbildning men också att ta fram och analysera det data som systemet föds med. Dessutom har jag för tillfället ansvaret för det praktiska införandet av Rakel i de kommunala räddningstjänsterna i Jönköpings-, Habo och Mullsjö kommuner.

Tidigare har jag också sysslat ganska mycket med byggnadstekniskt brandskydd. Under de första åren var det i form av projektering och i slutet var det i byggprocessen och i tillsynsverksamheten.

Efter att jag tillträtt en ny tjänst under hösten 2014 har jag gått till en betydligt mindre organisation. Därför har jag också kommit att bli en mer allt-i-allo. Jag är min räddningschefs ställföreträdare och är därmed involverad i mycket av hans arbetsuppgifter. Jag har dock ett uttalat ansvar för den brandförebyggande verksamheten i Vaggeryds kommun samtidigt som jag också ska hantera utvecklingen av den skadeavhjälpande verksamheten.Jag har också fått förmånen att ta med mig en del av de länsgemensamma specialistområdena som jag upparbetat i Jönköping, vilket handlar om förvaltningen av Rakelsystemet och sammanhållningen av IT-systemet Daedalos. Jag fortsätter också på samma operativa position som tidigare, vilket alltså innebär en rotationstjänst mellan att vara utryckande brandingenjör och länsövergripande räddningschefsjour och att vara inre befäl för sju av länets kommuner.